Alla helgons dag
Idag är dagen då man ska tända ljus på graven och tänka på nära och kära som inte finns med i denna värld längre. Jag har ju ca 30 mil till kyrkogården så jag tänder ett ljus här hemma istället. Tänker gör jag lite varje dag med det är klart att denna dag kommer extra många tankar, och minnen.
Jag har tillbringat natten på sjukhus och där finns ju inte jättemycket att göra, ett bra ställe att tänka. Så det gjorde jag igår, tänkte alltså. Många funderingar kröp fram...... Jag har inte fyllt 30 än, men jag har varit med om ca 20 dödsfall (nära och kära, familj och vänner) är inte det ganska många???? I och med detta har jag även varit på många begravningar (inte 20 dock) och jag är helt hemsk på begravningar. Jag klarar inte av det, jag bara bölar. Den värsta begravningen jag varit på, grät jag inte för då var jag i chock. Men förra året var jag på mammas mosters begravning. Lilla Elsa hon var en riktig krutgumma. Bodde ensam i ett stort hus ute på vischan. Jag kommer ihåg för ett par år sedan när hon blev så arg på hemtjänsten för att hon inte fick följa med och handla så hon ville inte ha hemtjänst, hon tog taxi till affären. Hon blev 99 år gammal (skulle fyllt 100 en månad efter att hon dog). Detta dödsfall var ju inte direkt oväntat. Hon var gammal och hon hade varit sjuk och så. Men ändå när jag sitter där på begravningen, som inte är speciellt sorglig utan ganska fin. Vem sitter inte å hulkar längst bak i hörnet...jo lilla jag. Jag borde vara portförbjuden på begravningar......
Jag har tillbringat natten på sjukhus och där finns ju inte jättemycket att göra, ett bra ställe att tänka. Så det gjorde jag igår, tänkte alltså. Många funderingar kröp fram...... Jag har inte fyllt 30 än, men jag har varit med om ca 20 dödsfall (nära och kära, familj och vänner) är inte det ganska många???? I och med detta har jag även varit på många begravningar (inte 20 dock) och jag är helt hemsk på begravningar. Jag klarar inte av det, jag bara bölar. Den värsta begravningen jag varit på, grät jag inte för då var jag i chock. Men förra året var jag på mammas mosters begravning. Lilla Elsa hon var en riktig krutgumma. Bodde ensam i ett stort hus ute på vischan. Jag kommer ihåg för ett par år sedan när hon blev så arg på hemtjänsten för att hon inte fick följa med och handla så hon ville inte ha hemtjänst, hon tog taxi till affären. Hon blev 99 år gammal (skulle fyllt 100 en månad efter att hon dog). Detta dödsfall var ju inte direkt oväntat. Hon var gammal och hon hade varit sjuk och så. Men ändå när jag sitter där på begravningen, som inte är speciellt sorglig utan ganska fin. Vem sitter inte å hulkar längst bak i hörnet...jo lilla jag. Jag borde vara portförbjuden på begravningar......
Kommentarer
Trackback
